The hidden floor downstairs

Hela nedervåningen var täckt med en klassisk superful gammal plastmatta. En sån som enligt mig gör att det inte spelar någon roll vad för inredning man har i övrigt – det mesta ser ganska illa ut och det känns som om man skulle ha 1000 plastplåster under fötterna när man knatar runt. Lite klibbigt sådär.
Det kliade så mycket i mina fingrar att börja riva ut den. Typ sekunderna efter jag fick nycklarna – det var dagen innan vi hade skrivit på. Så gjorde jag det här lilla hålet för att se vad som fanns under. Jo under plastmatta och ett lager med spånskivor så fanns ett gammalt trägolv.
Kände mig antagligen som Anders Franzen gjorde när han hittade Vasaskeppet!
Problemet är att man har ju fortfarande ingen aning om vad det är för skick på golvet. Och skulle det vara ett supertrasigt golv under ja då måste man ju bygga upp ett rakt underlag för att lägga ett nytt golv. Och med plastmattan så fanns ju redan det…

//
I could barely contain myself when we got the keys cause I hated that plastic flooring so much. Or I hate all kind of plastic flooring. It’s like having 1000 plastic band aids under your feet and then trying a bit sticky to walk on it. Since the house is from 1880 I was pretty sure there was or at least used to be a wooden floor underneath. But in what condition I didn’t know. So I opened up a small piece and found wood. Yay! But I still had to make a decision. To try to save the old floor or to put in new flooring on top. The thing is if you take away all the plastic and the wood under is shit then I had to level up the floor again before laying a new one on top. Twice as much work..

Vi började med att slänga ut det gamla köket. Det var ju från 70-talet och inte mycket kvar att spara. Jo jag har sparat alla luckor – kanske går det att bygga något coolt av det nångång men resten fick åka. Under ett av skåpen hittade vi mer trä och bitar där det saknades golv… Men jag bestämde mig ändå för att riva mattan och kolla vad det var under.

//

When we tore out a kitchen cabinet we found more wood but also some parts without. The old kitchen was from the 70′ so there wasn’t much of it wort saving but I kept the cabinet doors- maybe I can build something out of them laters.

Röjar Ralf- Erik, min man på kvällen när vi rev ut köket och mattan. Jag borde ha filmat eller tagit mer bilder men vi va typ 5 pers och alla blev galna av att riva så jag glömde helt av att fota.

//

This is Erik, my hubby on the night when we tore out the kitchen. And yes, we let the kids go bonkers on the walls with some spray cans…

Svårt att se här men golvet var helt vågit och väldigt trasigt på sina ställen. Plus att det var flytspackel på många delar. Men älskar ändå att golvet är så gammalt, ojämnt och använt. Det är ju det som gör hela grejen. ÄR så trött på allt nytt, rakt och perfekt.

//
A thick layer of screed covered many parts of the floors and the floor was uneven like waves at sea. But I still love the charm of an old floor like this. I’m so tired of straight, even and perfect things.

Att gå loss med hammaren är typ lika roligt som att riva men egentligen inte så bra för det är lätt att man skadar trät på vägen. Men i det här fallet så fick jag ändå bort det värsta.
//
Well this is not something you actually should do since it may harm the wood but it was my best option.

Min allra bästaste pappa som alltid hjälper och ställer upp! <3 Så sjukt mycket jobbigt spackel som skulle bort det blir ju lite som att få bort sårskorpor. Man vill skrapa & skrapa och sen är det så jobbigt men ändå skönt på nått sätt.

//
The screed would never end. And My dad would never stop! All the layers that had to be peeled off and all the dust! Damn it was like having a cold without being sick.

På slutet fick vi det att se ut så här! Men mer om hur vi lyckades med det kommer senare!

//

At the end it looked something like this but more about how we got there later!

xxx
Isabelle